Skånska mord, tv-serie i fem delar
Land: Sverige
År:1986
Regi: Richard Hobert, Jan Hemmel, Leif Krantz
Huvudroller: Ernst-Hugo Järegård, Marianne Wesén, Nils Ahlroth, Carl Billqvist m.fl.

Jag har binge-kollat på serien Skånska mord från 1986 som nu ligger i sin helhet på Öppet arkiv. Jag måste ha varit 16-17 när jag såg serien första gången och jag kommer inte ihåg så mycket mer än just Järegård och att serien var ganska läskig. Det är den faktiskt fortfarande. Ironiskt nog så var avsnittet jag kom ihåg bäst det om Bessingemordet, där Järegård INTE är med.

Den här serien kombinerar två av mina stora intressen-välgjort drama och kriminalhistoria (hur pretto lät det inte att lista ”välgjort drama” som ett intresse?). Av de fem fallen är det förmodligen Tore Hedin i Hurvamorden som är den mest kände eftersom han är en av de värsta massmördarna i svensk kriminalhistoria. Yngsjömordet är också känt för att det både är filmat förut (1966 i en film med samma namn, med bl.a. Gösta Ekman och Christina Schollin), och det innehåller så snaskiga detaljer som incest och strypmord och halshuggningar, så det kommer väl fortsätta att fascinera.

Det första som folk brukar tänka på och det första som nämns när man tar upp serien är Ernst-Hugo Järegård, så låt oss ta oss förbi den slalompinnen direkt. EHJ (som vi härefter förkortar honom till) seriens tour-de-force, en naturkraft som helt går upp i sina rollfigurer. Lite väl mycket till och med. Han är alltid EHJ på något sätt och man kommer inte ifrån det. Till exempel i Hurvamordsavsnittet så var Tore Hedin i mitten på de tjugo när han begick sitt massmord och sen tog livet av sig, EHJ är snubblande nära sextio. EHJs fru, Karin Nordström, spelar också i detta avsnitt, som chef för ålderdomshemmet där Tore Hedin begår sitt massmord. EHJ, snart 60, vill gifta sig med en tjej, borde vara ca 25 men ser mycket äldre ut, men får nobben och misshandlar sin tjej. Tjejen berättar detta för sin chef, alltså EHJs fru i verkliga livet, spelandes en kvinna ca 60. Det blir konstigt. EHJ var inte direkt ett genetiskt underverk i det avseendet, han ser ut att vara exakt så gammal som han var. Oh well. Apropå Karin Nordström-Järegård så spelar även hon i tre avsnitt av Skånska mord, men får aldrig eller sällan någon cred för detta-som för att understryka detta bildgooglade jag henne och fann endast en (1) bild på henne utan sin make.

Själv tycker jag EHJ kommer bäst till sin rätt i avsnittet om Esarparen, en man som dömdes till livstids straffarbete för att ha mördat sin fru genom att dränka henne under bryggan på tomten. Han nekade hela tiden till brottet och friades också senare efter att ha fått en andra rättegång. Det här är ett av de avsnitt som fungerar allra bäst, enligt mig, just för att tittaren lämnas i osäkerhet över om Esarparen (Nils Hansson hette han) verkligen mördade sin fru Hanna. Just därför fungerar EHJ bäst här också, eftersom han får spela ut ett större register.

De två avsnitt där EHJ inte är med känns nästan som en frisk fläkt därför att inte allt ljust hamnar på en allt annat överskuggande karaktär. (En som tycker exakt precis tvärtom är Kalle Lind-läs hans blogginlägg om serien här Nåja man kan inte ha rätt jämnt, Kalle).

Styrkan i serien är nog egentligen helheten-från manus till skådespelare. Alla episoderna skrevs av Max Lundgren (Åshöjden BK-Max, ni vet), och även om han tar sig lite väl stora friheter med sanningen emellanåt så finns den dramatiska nerven där. Sen skulle inte episoderna funka om man inte lagt ner det extremt detaljerade jobbet på scenografin-ladugårdarna, smutsen, kläderna, svetten, misären…aldrig tidigare har jag väl känt mig så smutsig som när jag tittat på 1800-tals-avsnitten. Utan detta hade det nog inte funkat.

Så, funkar avsnitten idag? Jajamän, i högsta grad. Gå in på Öppet arkiv nu och bingea!