Fredagen den 13:e (Friday the 13th) (1980)

Regi: Sean S. Cunningham Huvudroller: Betsy Palmer, Adrienne King, Kevin Bacon, Jeannine Taylor

Sjuttiotalet var ett bra årtionde för skräckfilm, kanske det allra bästa. Exorcisten, Motorsågsmassakern, Dawn of the dead, Hajen, Carrie, Alien, Omen och inte minst Alla helgons blodiga natt. Filmer som idag fortfarande lever och tittas på, tyvärr inte minst därför att många av dem kläckte ur sig otaliga uppföljare. När sen åttiotalet kom hade det börjat skapas undergenrer och de unika saker som varje film på sjuttiotalet hade fört med sig blev klichéer då de upprepades om och om igen. En film som snodde mycket från tidigare filmer men som i sig själv blev en franchise och en kliché var Fredagen den 13:e. Alla har sett någon av filmerna i serien, kanske inte så många har sett den första. Fredagen den 13:e del ett snodde väldigt mycket framförallt från Alla helgons blodiga natt (alltså, Halloween av John Carpenter), men gjorde det så skickligt att den blev en egen serie med till dags dato 12 filmer. Ironiskt nog är ”Final chapter” del fyra. ”Final friday” är del nio. Precis som Jason och Michael Myers vägrar serien dö, hur nerhuggen den än blir. Men nu ska vi koncentrera oss på första filmen.

Det är svårt att se den här nu utan att tänka på Jason och hockeymasker. Jag tänker inte spoila något, för jag vill ju att du ska se den om du inte gjort det, men Fredagen den 13:e-filmerna för ju med sig ett visst visuellt bagage, om man säger så, och det lyser med sin frånvaro i den första filmen. Jason är mest med som en MacGuffin, alltså något som författaren tar till för att hitta på en ursäkt för det som händer-det vill säga en mördare som går lös på ungdomar. Till och med omslaget är annorlunda än alla de andra filmerna i serien-bara titeln i hårdrockigt typsnitt med lite rödfärg.
Filmen handlar, i korthet, för det skulle vara svårt att skriva någon längre beskrivning av handlingen, om några ungdomar som sommarjobbar med att rusta upp ett nedgånget sommarläger. De har några veckor på sig att fixa iordning allt innan lägret ska befolkas av nya ungdomar. Lägret har stått tomt i över 20 år på grund av att en pojke drunknade där 1957, och det skedde några mord 1958. Och nu blir de här ungdomarna mördade, en efter en.

Jag såg den här häromdagen och jag kunde inte sluta jämföra den med filmen Halloween från 1978. Det är väldigt mycket som är lika:

Mördaren ser två ungdomar har sex-blir psykopatisk knivmördare flera år senare.
Galen vuxen som är den enda som ser vad som kommer att hända (Dr. Loomis/Mad Ralph)
Töntiga poliser (åtminstone motorcykelpolisen i Fredagen/alla poliser i Halloween)
Har man sex dör man (typ alla skräckfilmer någonsin)
Avsaknad av vuxna. Förutom någon enstaka person som måste vara med för handlingens skull handlar filmerna nästan helt om tonåringar. Åtminstone Carpenter hade säkert en tanke med det.
Båda filmerna handlar om ett specifikt datum eller helg (även om man i fredagen den 13:e i stort sett glömmer bort detta och tvingar en biroll att åtminstone nämna det i sista akten av filmen (”it´s friday the 13th AND a full moon”).

En skillnad mellan de två filmerna är dock att Halloween kickstartade flera karriärer, framförallt Carpenters egen och naturligtvis Jamie Lee Curtis. I Fredagen den 13:e är det enda namn man känner igen Kevin Bacon, och möjligtvis regissören Cunningham (som gjort rätt många filmer, dock få speciellt kända för andra än skräckfilmsfans). Påfallande många i rollistan gjorde inga andra filmer än den här.

Betsy Palmer, som spelade mamma Vorhees, hatade den här filmen och ställde bara upp för att hon behövde pengarna till att köpa en ny bil. Palmer var en hyfsat känd skådis från TV och hade mest spelat glada och fina flickor/kvinnor tidigare, men karriären hade stått still i 20 år. Hon tyckte att hela projektet var vedervärdigt eftersom hon tyckte manuset var så våldsamt. Vilket det, ehhh, ju var.Ironiskt nog kommer hon alltid bli mest ihågkommen för den här rollen.

Jaha, så är filmen bra då? Ja, jag tyckte den var bättre än väntat. Jag blev till och med överraskad över kvaliteten. Den funkar nog bäst om man har lågt ställda förväntningar, för en del grejer är supertöntiga-när ungdomarna på lägret ska vara coola, spexiga och kåta sitter man mest och undrar om de inte kan bli nerhuggna snart-men regin och miljöerna runt den ökända sjön är helt klart godkända. Det bränner till i en del av skräckscenerna också, framförallt när en av dem stänger en dörr och kompisen sitter uppspikad på andra sidan. Men som vanligt funkar scenerna som inte visar mer än nödvändigt allra bäst.Man kan också ana Kevin Bacons talang redan här, han klarar faktiskt en sexscen utan att man behöver gripa efter den berömda skämskudden.

Har man bara tid att se en klassisk slasher-film så ska man såklart satsa på Halloween istället. Den innehåller allt det här, och lite till, men bättre.