På min Facebooksida (som jag tycker du ska gilla, om du inte redan gör det) la jag häromdagen upp en bild föreställande tavlan som inspirerade till huset i Psycho, alltså Norman Bates hus. Tavlan är House by the railroad av Edward Hopper. Det blev lite diskussion runt detta, så jag blev lite intresserad. Här är tavlan och en stillbild från Psycho.
Man kan se klara likheter, men också att många saker är ändrade, framförallt de gotiska fönstren på översta våningarna. Båda bilderna avbildar huset underifrån (i filmen får vi nästan bara se huset från den här vinkeln, förutom när personer går in i huset). Hoppers hus ligger vid en järnväg, Bates Motel vid en enslig väg (enslig eftersom det kommit en ny motorväg längre bort). Båda husen ser malplacerade ut, för stora för sitt syfte.
Exakt varför Hitchcock valde detta hus som förlaga vet jag inte, men faktumet att det är tre våningar spelar förmodligen roll. Som jag har skrivit förut så var psykoanalysen den rådande teorin om människors beteende och psykiska mående, och även om Hitchcock själv kanske inte var jätteinsatt, så har Psychos manusförfattare Joseph Stefano uppgivit att han var djupt insatt i psykoanalys vid den här tiden. De tre våningarna kan representera Freuds teori om Jaget, Överjaget och Detet. Det kan också vara en teori om varför Hitchcock valde att ta bort fönstren, men där kanske jag övertolkar. Huset ser kanske också helt enkelt läskigare ut utan de stora fönstren, och man tänker sig att det är mörkt på de översta våningarna.
När vi först ser Norman är han lite nervös och artigt stel, men ändå nyfiken och på gränsen till flirtig med Marion Crane (Leigh). Han har beiga kläder. Efter mordet, då Arbogast kommer för att undersöka, är han nervös, stammar, orolig (och har bytt skjorta till en svart). Arbogast kommer in i huset (eller Norman Bates skalle/psyke) och blir mördad (SPOILER!). Bates bär ner mamma till källaren (detet). När Marions syster och pojkvän kommer är Bates uppsluppen och glad-med vit skjorta. Mamma är nere i källaren-för en liten stund får den riktiga Norman komma fram. Allt går förstås åt skogen när mamma upptäcks.
Hitchcock ska med flit ha valt ett högt bostadshus i kontrast mot det långsträckta hotellet (”12 rooms, 12 vacancies!”). Detta kan ha varit ett rent designval.
Huset har använts flitigt sedan Psycho. Det har stått på Universals ”backlot” och använts i ett flertal olika produktioner, för både TV och film. Den här sidan har en ganska bra genomgång av dessa: http://www.retroweb.com/universal_psycho.html
Har man vägarna förbi Los Angeles kan man besöka huset på Universals tour guide: http://www.thestudiotour.com/ush/backlot/psychohouse.php (tack Tina).
Här finns en intressant utläggning om kopplingen mellan Hopper och Hitchcock: http://www.alfredhitchcockgeek.com/2009/11/hitchcocks-most-hopperesque-film-psycho.html (tack Pelle).
Återigen vill jag påpeka att Freuds teorier bara var snömos, men de är relevanta i såna här sammanhang eftersom de inte ansågs vara snömos när filmen gjordes.
Film 4 i Den stora deckarboxen är förmodligen mest känd för att Kerstin Ekman skrev manus (tillsammans med Vic Sunesson visserligen), och själva storyn känns hyfsat modern-modern på det viset att den kunde varit hämtad från en amerikansk tv-serie. Modern också för att den fångar upp något som var mycket nytt och häftigt för den tiden: TV-mediet. I USA hade det funnits många år, men i Sverige började det slå igenom på allvar först i början på 60-talet.
Gubbe ser på film 