richard carlson | Gubbe ser på film

Creature from the black lagoon (Skräcken i Svarta lagunen) (1954)

Regi: Jack Arnold Huvudroller: Richard Carlson, Julie Adams, Richard Denning, Whit Bissell

lagoonposter — Postern-uppenbarligen målad av fyraåring.

De som läser den här bloggen (och det verkar vara en liten men trogen skara ändå) är förmodligen i ungefär min ålder, eller högre, och kommer säkert ihåg att svensk TV faktiskt provade 3d-sändningar i början på åttiotalet-1982 närmare bestämt. Man fick gå till ICA och köpa ett par 3d-glasögon i papp, där ena ögat var grönt och det andra rött. Den 6:e november 1982 sände man Skräcken i Svarta lagunen i svensk tv, i 3d, och jag blev inte imponerad. Nu såhär i efterhand funderar jag på om det kunde ha berott på att Åke Whilney sålde in visningen som en ploj redan från början, som att man visade den mest för att det var roligt. Svensk TV hade ofta den inställningen till popkultur, var det inte Bergman så var man tvungen att be lite om ursäkt för att man vågade visa något lättviktigt. Så förväntningarna var säkert väldigt låga redan innan jag började titta. Sen var jag 12 år, jag var nog inte så imponerad av filmer från 1950-talet på den tiden. De kunde lika gärna ha visat Åsa-Nisse förmodligen.

(En fotnot: filmen gjordes inte med den röd/gröna tekniken, utan med två olika polariserade linser. Såg man filmen 1954 på bio hade man glasögon med två gråa linser för ögonen, vilket var en mycket bättre teknik uppenbarligen).

Pärlor för svin förmodligen, för när jag ser om filmen 34 år senare blir jag positivt överraskad-den här filmen är långt bättre än sitt rykte. Jag såg den mest på grund av att jag råkade se att den faktiskt är regisserad av en av de bästa från den här eran, återigen Jack Arnold (Invasion from outer space, Incredible shrinking man). Han visar varför hans filmer överlevt så väl-han regisserar med fast hand, och låter historien tala för sig själv. Det som nästan slår mig mest med häpnad här är fotot, och framförallt vatten-fotot, både över och under ytan. Det är väldigt snyggt även med dagens mått mätt, och man ska komma ihåg att undervattensfotot är gjort med dåtidens 3d-teknik, alltså väldigt tunga otympliga kameror.

Nåväl. På en expedition i Brasiliens urskogar hittar man en fossiliserad hand som kan vara en felande länk mellan vattenlevande djur och dagens människa. Man reser dit och finner snart att det inte bara är fossiler kvar…Carlson spelar en forskare specialiserad på fiskar, Julie Adams spelar…hmmm, hon är ju uppenbart the love interest, men det förklaras aldrig speciellt ingående vad hon har för uppgift i expeditionen. Förutom att ta ensamma simturer i, för tiden, avslöjande baddräkter och bli kidnappad av monster. Det blir till och med lite väl uppenbart efter en stund att hon är med enbart för att, tja, monstret måste ju kidnappa någon, och det är inte lika roligt att titta på killar som dyker. Inte lika roligt för manliga regissörer, producenter och manlig tonårspublik alltså. Och på den här tiden var det ju de som bestämde (vi har kommit långt ifrån den synen, puh!).

Sex Creature Black Lagoon Julie Adams scream — ”Va, ska jag ersättas av Scarlett Johanssen i remaken??”

Varelsen själv kanske är skrattretande i dagens ögon, men å andra sidan har jag sett många sämre även med färre år på nacken. Skräckinjagande vet jag inte, men det är som i alla bra skräckfilmer hotet från det okända snarare än monstret självt som är det som skrämmer.

Ett tema i de här bättre science-fiction-rullarna (även om den här nog lutar mer åt skräckhållet), är att det inte är monstren som är bad guys egentligen. I Invasion from outer space som jag skrev om nyligen kraschlandar utomjordingarna hos oss och det är vi som är snabba att dra till vapen. I Day the earth stood still är de här för att säga åt oss att sluta kriga eftersom det börjar hota andra världar…och i den här rullen är det människan som inkräktar på monstrets område och han (om det nu är en han) försvarar sig ju bara. Det är dock lite märkligt att de här ur-djuren från djungler alltid verkar bli småtända på honor av mänskligt kön-gärna med vit hy naturligtvis. King Kong, Creature from the black lagoon, Wolfman-Hollywood ledsnar aldrig på att göra filmer på temat ”odjur möter kvinnlig fägring”. Djuriska lustar som tyglas av kärlek till vackra kvinnor. Av en annan art. Inget hinder uppenbarligen.

Jack Arnolds filmer genomsyras ofta av en väldigt nykter syn på vetenskap, även om själva premissen för filmen ofta är vetenskap som går för långt, men den här filmen börjar med en liten introduktion som förklarar jordens och livets ursprung, och all dialog som rör vetenskap skulle kunna fungera i en film även idag till och med. Faktiskt undrar man ibland om inte introduktionstalet och pratet om evolution skulle stöta på större motstånd idag än då…vilket är jävligt deprimerande…

Okej, så fungerar filmen idag? Förmodligen inte, men med tanke på att filmen påverkat så många andra popkulturella fenomen, och andra filmer inte minst, så tycker jag man ska se den. Titta till exempel på likheterna mellan den här och Rovdjuret. Samtidigt tycker jag att det här är ett ypperligt exempel på hur en skräckfilm ska regisseras och framföras.

lagoonpinball — Creature from the black lagoon flipperspel

It came from outer space (1953)

Regi: Jack Arnold Huvudroller: Richard Carlson, Barbara Rush, Charles Drake, Joe Sawyer, Kathleen Hughes

Det finns en mängd filmer från 1950-talet som har titlar snarlika den här-It conquered the world, t.ex. och alla nämns väl idag med ett snett leende och ett nedlåtande tonfall, men den här är faktiskt bättre än genomsnittet. Jag tänker inte påstå att den är en oförglömlig klassiker-men gillar man de här gamla 50-talsrullarna så är den klart sevärd.

outerspaceposter

Astronomen John Putnam (Carlson) och hans flickvän (Rush) har åkt ut i öknens avskildhet för att få vara lite ensamma då en meteorit kraschar i närheten. Som av en slump naturligtvis…Carlson åker genast dit för att undersöka och hinner se att det inte alls är en meteorit utan en farkost från en annan värld som kraschlandat, precis innan kratern som bildats av nedslaget faller ihop över farkosten. Carlson försöker övertyga polisen och universitetet att gräva fram det som störtat, men hittar ingen som tror på honom. Strax därefter börjar folk ifrån samhället bli utbytta, de ser ut som de brukar, men är viljelösa kloner av sina gamla jag…

Och om du följt min blogg så kommer du säkert ihåg att just detta tema med personer som byts ut mot viljelösa kopior också fanns i Invasion of the body snatchers. Den filmen är mer känd för just det temat, men helt klart var detta något som fanns i tidsandan-förmodligen ett resultat av kommunistskräcken som rådde i USA på den tiden. Jag såg den här filmen med inställningen att det skulle vara en typisk monsterrulle med gummimasker och synliga trådar från taket, men den är inte alls sån-visst finns det ett ostigt ”monster” men det är inte särskilt framträdande, det är däremot människorna som försvinner och kommer tillbaka som kopior av sina gamla jag. Och den storyn är så mycket mer skrämmande även idag än enögda monster. Vad som också skiljer den här filmen från många andra från samma tid är dels att vi får följa besökaren från hens synvinkel, samt att den inte enbart verkar ha för avsikt att äta upp och besegra allt som kommer i dess väg, snarare framkommer det tydligt mot slutet att den inte ens vill vara här-den har ju kraschlandat. It Came From Outer Space 1953 sci fi movie

It came from outer space var Universals första 3d-film. Mig veterligen går det inte att få tag på 3d-versionen nu på något sätt (min DVD har ingen sån version iallafall), men det är lite kul att se hur de jobbat runt detta-när man får följa monstret får man se en stor rund ”såpbubbla” som uppenbarligen ska vara monstrets synfält, min gissning är att det såg spektakulärt ut i 3d, om man såg det på femtiotalet. Sen många andra detaljer, som att Rush sträcker ut handen mot kameran varje gång hon skriker och lite sånt (fantastiskt bra skrik faktiskt, hon kunde blivit en riktig scream-queen om hon hade varit född 20-30 år senare).

Regissören här är Jack Arnold, och bara det borgar för viss kvalitet-han regisserade bland annat Incredible shrinking man också, som jag prisade tidigare på bloggen. Han har bra känsla för vad som gör den här typen av filmer sevärda, och verkar ha haft inställningen att faktiskt regissera fram något sevärt, och inte bara en serial åt uppdragsgivaren.

Om man är mer lagd åt b-filmskuriosa finns mycket sånt här också När den kvinnliga huvudrollen blir tillfångatagen av besökarna lyckas hon på något sätt byta om till en väldigt lågt skuren aftonklänning istället för den ursprungliga, mer kyska, outfiten hon hade från början. Detta sker naturligtvis i öknen. Många stelnade ansikten samtidigt som kameran sakta kryper in på dem. Män som pratar fort och allvarligt samtidigt som de mycket obekvämt håller en pistol i handen. Men det är ganska lite såna detaljer här-är det misslyckade b-filmer man är ute efter så är nog det här fel film, den här filmen förlitar sig på en story och håller sig till den rakt igenom.

Funkar filmen idag? Nä, det gör den väl knappast. Men för sin tid har den stått sig hyfsat.

Fotnot: Filmen finns på en populär sajt på internet…men vill man se den tycker jag man ska köpa den, eller för all del se den på någon streamingsajt. På tuben är upplösningen gräslig och det verkar fattas tio minuter…men här är en trailer:

Gubbe ser på film

Etikettarkiv: richard carlson

Creature from the black lagoon (1954)

It came from outer space (Besök från yttre rymden) (1956)